måndag 13 december 2010

Den vandrande antibiotikakuren dag 4

Tjenare alla bloggläsare, här kommer fortsättningen på ett liv med Öroninfektion.

Min dag började lite tidigare än i går, den började redan 00.36 med att jag vaknade av en sådan jävla sprängande öronvärk så att jag trodde att nu är sista stunden i mitt liv kommen. Försökte härda ut så gått det gick med att undvika min cocktail Svante Special (2 brus alvedon och en brufén) eftersom jag tog den så pass sent på kvällen (23 tiden). Så jag flyttade ut i soffan för att inte störa min sambo/särbo, samt försöka somna i halvsittande ställning. Men efter bokstavligt talat legat och vridit mig och gråtit av smärtorna i örat, så kastade jag in handduken och tog mig min specialare vid halv 3 snåret i natt, och önskade att smärtan skulle försvinna, eller att jag skulle få kasta in handduken för gott. Smärtorna avtog runt 5.30 och sedan sov jag kortare stunder till 8 på morgonen då klockan ringde. 8 på morgonen undrar ni, ja för mellan 8-18 skulle det komma hit nåra snubbar och fixa stadsnätet i lägenheten (de kom kl 15 prick). Så det var bara att kliva upp, göra i ordning i lägenheten lite lätt, ta en av de 3 dagliga Dalacin kapslarna och försöka leva igenom dagen.

Men nu ska ni för höra, Trotts att mitt öra är igenkorkat som ett hårt knipande rövhål, jag är svullen från tinningen till nedre käken på höger sida, så har smärtorna avtagit något. Jag har inte tagit min cocktail med samma frekvens som tidigare, och det känns ju bra både för min ekonomi och lever. Ringde ändå till min chef och talade om min status, och sa att jag återkommer på onsdag hur jag mår och känner mig. Onsdag är oxå den dagen jag ska återkomma till vårdcentralen för en koll och en eventuell remiss till Öron.

Så mina vänner och ovänner som lider och njuter av mitt problem, så måste jag ändå tala om att även om jag känner mig otroligt jävla groggy efter minimalt med sömn sedan natten till fredag, så tror jag ändå att det är på bättringsvägen, men den som lever får se.

Ha nu en underbar Måndag, och lucia.

/Svante "din smärta i vardagen"

Hej det är jag Svante igen, vill bara inflika så här mitt i allt elände att jag har fått en kraftigare reaktion på min antibiotika, jag svullnade upp lite grand igen nu i kväll från tinningen ner till halsen. Livet är underbart eller hur.

1 kommentar:

  1. Tycker verkligen synd om dig! Låter som helt galen historia! Har aldrig hört om nått liknande och jag börjar bli nyfiken kan du inte ta lite bilder jag vill se...sadist som jag är. Hoppas verkligen du blir pigg snart! :)
    Malin H

    SvaraRadera